Annons:
Etikettvilda-djur
Läst 19203 ggr
Leffe
2010-01-22 19:47

Grävling

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Grävlingen har funnits sedan slutet av den förra istiden. Idag finns den i nästan hela Europa samt i stora delar av Asien. Den är en bättre överlevare än till exempel björn och varg och kommer med stor sannolikhet klara sig väl även i framtiden.

gravling2.jpg

Grävlingen blir 60-83 centimeter lång plus svansen som är cirka 15 centimeter. Hanens vikt är 9,1-16-,7 kilo och honans 6,5-13,9. Ryggens päls är silvergrå medan undersidan är svart. Huden under pälsen är rosafärgad. Ansiktet är vitt och har på bägge sidorna en bred svart rand som går från nosen till öronen.

Grävlingen äter det mesta såsom daggmask, fågelägg och andra ägg, jordgetingbon, insekter, mollusker, smågnagare, frukt, bär, säd, majs, harungar, igelkottar och till och med sniglar.

Den bor i gryt, som oftast finns i sluttningar och kullar i dränerad mark. Det är inte ovanligt att gryt anläggs i kolbottnar, stentippar, jordkällare och under övergivna hus. Intill gräver grävlingen gärna prydliga latringropar.

Grävlingsgrytet består av underjordiska gångsystem och kan ha flera våningsplan och ha en diameter på 60 meter. Ett gryt kan bestå av 300 meter tunnlar och rum. Bohålan ligger så djupt under markytan att det är frostfritt. Det kan ligga flera meter djupt. Desto större gryt desto fler in och uppgångar ur grytet. Ett gryt kan användas ända upp till hundra år. Grävlingarna under håller bebodda gryt hela tiden och utvidgar dem med nya gångar och rum.. Oftast bor det flera grävlingsfamiljer i ett gryt. Nyfödda honor stannar mest i grytet och gräver egna rum. I grytet finns alltid ett par som är dominant. De lever hela livet ihop, men andra honor parar sig också med hannen. Äldre hannar stannar inte med det dominanta paret. Många gånger har de också rävar som inneboende i gryten.

Grävlingen är aktiv på natten då den lämnar grytet för att söka föda. Den har precis som många andra nattaktiva djur dålig syn. Luktsinnet är den viktigaste egenskapen för överlevandet. Den lämnar doftspår och känner igen vänner och främlingar med hjälp av lukten. Den reser ragg och gör sig större när den blir rädd. Det händer ofta att den kommer i slagsmål med andra grävlingar eller andra djur.

Grävlingarna parar sig oftast mellan mars och maj. Ungarna föds nästan ett år senare, alltså i februari till mars året efter parningen. Det blir en till fyra ungar per kull. Ungarna är helt vita och blinda vid födseln.

Foto (bilden i artikeln): Micke
Källa: Svenska Wikipedia 2010-01-22

Annons:
sissie
2010-01-22 22:41
#1

Dom är fina att titta på men inte så roliga att möta.Glad Bra artikel! Att de gjorde så stora tunnelsystem trodde jag inte.

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

medde
2010-01-22 22:42
#2

Grävlingarna är jättefina, me som du sa sissie inte alls kul charmtrol då dom surnat till.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

nera
2010-01-22 23:01
#3

Just det. är nog ingen höjdare att möta en sån en mörk natt…Huvva…

bluemary
2010-01-22 23:08
#4

Tycker detsamma ! Undrar om de anfaller hund i mörkret
och om de anfaller i grupp?  Någon som vet ??

Leffe
2010-01-22 23:21
#5

#4 Tror inte de anfaller i grupp. När det om de anfaller hundar så kan jag tänka mig att de kan ta småhundar om inte människan är bredvis. De tar ju harungar, smågnagare och igelkottar

Anders 50
2010-01-22 23:50
#6

Ni kan vara helt lugna, "grimbart" är inte alls farlig och anfaller inte människor, varken ensamma eller i grupp. 

Men i ett trängt läge som vid jakt så försvarar den sig mot hunden.

Jag är mer rädd för knott när jag är ute i skogen på sommarkvällarna.

// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!

Annons:
nera
2010-01-23 00:05
#7

Låter tryggt. Glad

medde
2010-01-23 10:58
#8

Inte var jag orolig för anfall. Det äda var att en arg sådann leker man inte med ostraffat.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Gittan
2010-01-23 16:11
#9

Det är så sorgligt när man ser alla påkörda grävlingar på morgonen utmed vägarna.

Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld


medde
2010-01-23 20:37
#10

Tyvärr är det ofta man ser dom i det skicket

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

bluemary
2010-01-23 21:27
#11

När jag frågat om detta med hund och grävling så kom jag
och tänka på vad en granne berättat.

Han råkade ut för något vedervärdigt. Hans hund,en stor
 schäfer spran lös på en väg mellan åkrarna. En grävling
rusade ut och anföll hunden och det blev ett slagsmål utan
dess like. Ägaren rusade fram en gång men blev rejält biten
av grävlingen i benet och vågade sig sedan inte fram.
Det hela pågick i exakt en timme. När han kom hem så
var hunden så blodig att han fick lägga den i badkaret.
 
Gringo klarade sig men kom hem med bandage över
alla benen och kunde knappast gå p g a smärtan de
senaste dagarna.

Leffe
2010-01-23 21:29
#12

#11 Grävlingarna är vana att slåss

Anders 50
2010-01-23 21:33
#13

#11 Är ganska säker på att det var hunden som anföll grävlingen först.  Glad

Tror din granne luras lite!  Skrattande

// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!

Annons:
bluemary
2010-01-23 22:41
#14

Nja, hon är 10 år nu och oerhört lugn och enligt hundägaren
så stog hon och nosade vid kanten av ett fält när den
plösligt dök upp. Så jag har svårt att tänka mig att hon skulle
anfalla…Men, men jag var ju inte med så därför så har jag
ju inte rätt att försvara något som jag inte har sett med egna ögon.

Missade "att grannen lurades lite". Nej, nej, han var
så upprörd så han grät när han berättade, så inte tror
jag att han luras. Det är gammal man som för mig
är en mycket god granne så här så försvarar jag
honomGlad

nera
2010-01-24 21:31
#15

Oj, vilken historia bluemary!

Grävlingen kanske gick till försvar bara då han såg hunden och inte visste vad den skulle göra. Var kanske inte menat att "anfalla"? Vad vet jag?

Otäckt lät det i a  f  Oskyldig

Imasy
2010-01-25 09:26
#16

Var för några år sedan ute med en av mina hundar på kvällsrundan. Var på väg in i huset, och mellan mitt och grannhuset håller jag på att snubbla på en grävling, halvblind som man är.

Det var inte alls många meter emellan oss, 2-3 kanske innan jag hann stanna. Har aldrig sett en grävling på så nära håll i "verkligheten" eller vad man ska säga ;)

Vi stog och tittade på varann och jag bad en tyst bön att min bjäbb-hund väldigt gärna fick låta bli att skälla just då.

Efter en stund så sprang grävlis iväg iallafall, och ingen blev skadad :)

bluemary
2010-01-25 16:43
#17

#16 Tack och lov att inget hände ! Att ha lösa "bjäbbhundar"
(har ju själv detSkrattande) i denna situation är  inte lätt, så jag förstår precis hur du kände !

Men tack och lov så hände ingenting ! Tack för din berättelse !Glad

Imasy
2010-01-25 16:46
#18

#17

Eftersom inkallning var något den hunden aldrig fattade vad poängen gick ut på, var han alltid uppkopplad. Och bor man centralt så är det väl kanske inte det ultimata att ha en hund utan vett som drar ut i trafiken ;)

flikkan77
2010-01-25 18:55
#19

Jag har lyckats med bedriften att krocka med en grävling när jag cyklade. Hade dessutom en lös hund med mig som jag som tur var fick att stanna där hon var tills grävlingen gått sin väg.

Det var på vårkanten och klockan var runt 5 på morgonen. Jag cyklade på en mörk grusväg och grävlingen kom från vänster ut genom ett buskage och jag cyklade rakt in i sidan på den. Blev tvärstopp men som tur var så fick jag på det sättet cykelhjulet mellan mig och grävlingen.

Tror den blev lika förvånad som jag för allt den gjorde var att väsa/morra på mig och när jag backade undan så gick den vidare.

Min hund var ca 10 meter före mig och när jag krockade med grävlingen kommenderade jag ligg så hon la sig och sen låg hon bara och tittade. Som tur var!

Det gick nästan för fort för att jag skulle bli rädd men attans vilken puls jag hade sen.Glad

"You just have to belive…"

Upp till toppen
Annons: