Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

Svenska djurparker Borås Djurpark Furuviks Djurpark Kolmårdens djurpark Lycksele Djurpark Nordens Ark Orsa Grönklitt Parken Zoo Skansen Utländska djurparker Nationalparker Nordiska faunan Vilda djur Utrotningshotade djur Djurskydd Organisationer Foto, film, konst Fikarummet Om sajten & iFokus
Vilda Djur

Malleehöns

2013-04-03 17:00 #0 av: Gittan

Vad är det för konstiga och stora högar mitt i naturen? Kan det vara gravstenar eller någon typ av sandslott?

Malleehöna

En gång i tiden när de första européerna kom till södra Australien såg de dessa högar. De frågade befolkningen som sa att det var hönsbon. Vi tar mer om det längre ned. Då kommer också vad som menas med termometertupp.

Först så tänkte jag skriva en liten presentation om malleehöns. Malleehönan är en storfothöna. Den blir drygt en halv meter lång och kan väga upp till ett par kilo. Det gemensamma med alla storfothöns är de låter solens värme, vulkanisk värme eller förruttelsevärme ruva äggen. Malleehönsen utnyttjar ökensanden och solvärmen. Malleehönsens utbredningsområde är i busk- och hedmarker i sydvästra och södra Australien

Det låter ju vettigt att använda naturens egen värme, men frågan är om det är så enkelt. Det är ju helt okey där temperatursvängningarna under dygnet är små. I områden där  svängningarna är stora är kraven  så stora om äggen ska kläckas bra. Sköta det är jobbigare än att ligga och ruva i ett bo.

Nu går vi in på malleehönans bo eller vi kanske ska säga tuppens. Fyra månader innan hönan börjar lägga sina ägg sätter hanen igång att iordningsställa ruvningshögen. Han krafsar ihop en stor sandhög, cirka tre till fem meter. Höjden är nästan en meter. Ytan där han skrapat ihop sanden från har en radie på 30 till 50 meter

Mitt i sandhögen gör han sedan en stor grop som går ned i marken. Den är 90-120 cm. Den gropen fyller han med växtdelar. Sedan får lte regn eller dimma genomfukta växtmaterialet innan hanen täcker över det med cirka 60 cm lager av sanden. Fuktigheten är förutsättningen för att förmultningsprocessen ska komma igång.

Boet

Ja nu ska värmeutvecklingen hållas vid en jämn nivå. Det är hanens uppgift. Det är inget lätt jobb för när sommarvärmen kommer så påverkar ju även solvärmen temperaturen i boet. Det vi alla vet är ju att solvärmen är inte lika över dygnets alla timmar. Hanen får alltså skrapa bort sand eller lägga dit sand. Temperaturen får inte gå under 34 grader eller över 36. Detta är ett jobb som som justeras timme efter timme och ibland oftare. Det får han hålla på med hela ruvningstiden, som är sju månader.

Honan lägger upp till 35 ägg med fyra till åtta dagars mellanrum, ett ägg varje gång. Detta sker under september till februari. För varje ägg måste hanen först öppna ruvningsgropen och sticker därefter ner näbben för att kolla temperaturen. Om temperaturen är rätt så får honan tillstånd att lägga sitt ägg. Är temperaturen fel får hon lägga det någon annanstans för hanen täpper för gropen igen.

Under våren är inte solvärmen så stark och då är det multningsprocessen som sköter värmen. Ibland blir tempen för hög då gör hanen hål ned till äggen. Under högsommaren måste hanen göra sandlagret över gropen högre och högre för solvärmen blir så otroligt stark. När hösten närmar sig börjar multningsprocessen att avta likaså solvärmen. Då skrapar hanen bort sand så solvärmen når ner till äggen. På eftermiddagen kastar han på sand igen. Sand som blivit uppvärmd av den solvärme som finns.

Kan någon gissa varför malleetuppen kallas termometertupp...

När kycklingarna väl kommer ut genom äggskalen måste de själva ta sig ut genom de multnade växtresterna och sanden. Detta kan ta flera timmar. Efter det de kommit fram måste de vila innan de drar sig undan till närmaste skydd och vilar igen. Vad gör föräldrarna då? De orkar inte mer efter elva månader av bobygge och ruvning.

Tillbaka till kycklingarna. När de vilat sig gömmer de sig i vegetationen var och en på sitt håll tills de blir könsmogna och hittar en partner. Kycklingarna har redan från början en fullt färdig fjäderdräkt och nästan brukbara vingar. Direkt efter kläckningen kan de springa och nästan ett dygn senare kan de flyga.


Foto 2: Peterdownunder. This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license.
Foto 3: Peter Halasz. This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 Generic license
Källa: Engelska Wikipedia 3 april 2013

Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld


Anmäl
2013-04-28 23:12 #1 av: Leffe

En fin höneartikel

Anmäl
2013-04-28 23:14 #2 av: medde

Urläcker. Ska läsa den riktigt noga i morg fm..

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥ 



Anmäl
2013-04-29 01:54 #3 av: Bettan

Snacka om att jobba hårt.

Ha en bra dag

Sport iFokus

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.