Annons:
Etikettvilda-djur
Läst 9186 ggr
Ypsilon1
2/16/12, 2:03 PM

Opossum Del III - Var och hur bor opossumar?

Ordningen Didelphimorphia är ett exempel på en succéhistoria. De olika opossumsarter som nuförtiden lever i Nord- och Sydamerika har anpassat sig till olika habitattyper och olika levnadssätt.

Var bor opossumar?

Ordningens utbredningsområde sträcker sig idag från södra delen av provinsen British Columbia i Canada - arten Didelphis Virginiana eller nordamerikansk Opossum - till provinsen Santa Cruz i södra Argentina – arten Lestodelphys halli eller Patagonisk Opossum som är den sydligaste av alla pungdjurarterna. Vissa arter har anpassat sig till livet i täta och frodiga tropiska skogar (t.ex. arterna i underfamiljen Caluromynae), andra förekommer i torra slätten (t.ex. arterna i släktet Thylamys), medan andra har anpassat sig till livet i vattnet, så som arten Chironectes minimus eller vattenopossum (känd även som pungutter) och arten Lutreolina crassicaudata (tjocksvansad pungråtta) som inträffas i sumpmarker, eller skog och gräsmark med närhet till vattensamlingar.

ARKive photo - Patagonian opossum

En marklevande art - Patagonisk Opossum, Credits: ARKive

Vissa arter är främst trädlevande, medan andra är främst marklevande, men alla opossumar kan klättra (inklusive punguttern eller vattenopossum). I vissa fall, på grund av brist på observationer, är det svårt att bestämma vilken levnadssätt är karakteristiskt för en viss art. Bara 7 observationstillfällen har, till exempel, registrerats för arten Marmosa andersoni; man antar att arten är främst trädlevande men vid inget av dessa tillfällen har arten observerats klättra högre än 3m.

Opossum on branch" rel="noopener noreferrer" target="_blank">ARKive photo - Central American woolly <a href=Opossum on branch" title="ARKive photo - Central American woolly Opossum on branch" />

En trädlevande, medelstor art - Caluromys derbianus. Credits: ARKive

Hur bor opossumar i det vilda?

De flesta opossumsarter är skickliga ”arkitekter”, men också stora opportunister. Även om de har förmågan för att bygga mysiga och komplexa bon, föredrar de att utnyttja befintliga lyor, bon eller ihåligheter - i träd, i terrängen, men även under eller i byggnader eller, som man kan se på bilden här, även andra konstiga ställen. Dessa uppgraderas sen till opossum-standard. Gräs, bladvass, små grenar, halm, hö eller papper – all material som kan ge en torr, varm och mysig lya kan utnyttjas. Enligt många observationer på flera opossumsarter, är det typiskt för en Opossum att samla byggmaterial med munnen och främre tassarna. Materialet passeras sen till de bakre tassarna som sorterar och formar det till små buntar som sen bärs i svansen (se video). En Opossum har vanligtvis flera bon, som den byter omgående, beroende av tillgången till födokällor. I områden med årstider, brukar boet vara öppet under de varma månaderna och stängd (i form av en kula) under de kalla månaderna. Punguttern har både underjordiska bon med ingången över vattenytan, men också ett annat bo av gräs och blad på marken som används under dagen.

Opossum bygge - ett vanligt halmnäste uppgraderat till opossum-standard, credits: Ypsilon1 / exotiskadjur & djurparker.ifokus.se

… och hur ska de bo i fångenskap?

Livsmiljön i fångenskap anpassas beroende av artens levnadssätt (mark- eller trädlevande, med eller utan behov för vatten) och av revirets storlek. Revirstorleken för nordamerikansk Opossum varierar mellan 600m2 (honor) till 1200m2 (hanar), medan revirstorleken för kortsvansad Opossum kan variera mellan 500-1700m2 (hanar och honor).

Enligt Jordbruksverkets föreskrifter för djurhållning i djurparker (L108), som gäller även för privathållning av Opossum, ska mindre, marklevande arter (släktet Monodelphis) vistas i en inhägnad med följande minimala mått: 2m2 i bottenytan och 2,2m i höjd. Större marklevande arter (Philander, Chironectes) behöver ett större utrymme på minimalt 4m2. Arterna som enligt Jordbruksverkets föreskrifter klassas som små trädlevande pungråttor (t.ex. släktet Marmosa) ska vistas på minst 2m2 i bottenyta och 1,5m i höjd, medan medelstora trädlevande arter (som till exempel Caluromys släktet) behöver minst 4m2 och 2,2m i höjd. Alla dessa små och medelstora arter får hållas inomhus året runt. Arterna i släktet Didelphis klassas istället som stora, trädlevande pungdjur och då följande minimala krav gäller för inomhusutrymme* 10m2 och 3m i höjd. Kraven för utomhusutrymme** är på minst 10m2 med tillhörande nattkvarter*** på minst 6m2 och 3m i höjd. Enligt kap . 1, §21, får nattaktiva djur vistas inomhus årent om. Artificiell belysning av dagsljuskvalitet ska finnas för dagperioden om nattaktiva djur hålls under omvända dygnsrytmförhållande. Detta betyder också, att fönster eller andra ljusinsläpp för dagljus inte är obligatoriska i sådana förhållande (kap. 1, 35§). Inredningen för alla arter ska innehålla klättermöjligheter, många ihåligheter och rikligt med byggmaterial (halm, strå, blad, gräs, etc.) för att kunna, på så sätt, främja naturliga beteenden.

Definitioner enligt Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m.

*inomhusutrymme -inomhusutrymme där djur vistas regelbundet och/eller under längre tid, med eller utan publik visning; **utomhusutrymme - utomhusutrymme där djur vistas regelbundet med eller utan publik visning; ***nattkvarter - inomhusutrymme med publik visning endast i guidad grupp, i direkt anslutning till utomhusutrymme

Huvudkällor

VideoOpossum bygger bo, Credits: Enbartmalin, Medarbetare på Exotiskadjur.ifokus.se

Löpsedelbild: Mumin och sitt halmnäste innan uppgradering till opossum-standard. Credits: Ypsilon1/exotiskadjur & djurparker.ifokus

1. Nowak, R.M. (1999) Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. 2. Palma, R. E. et al. (2002) Phylogenetic and biogeographic relationships of the mouse Opossum Thylamys in southern South America. Molecular Phylogenetics and Evolution 25:245-253. 3. Solari, S. & Pine, R.H. (2008) Rediscovery and redescription of Marmosa (Stegomarmosa) andersoniZootaxa, 1756:49 - 61. 4. Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m, 2009:92, Saknr. L108. 5. Streilein K.E. (1982). The ecology of small mammals in the semiarid Brazilian Caatinga. III. Reproductive biology and population ecology. Annals of Carnegie Museum, 51:251–269.

Annons:
Leffe
2/16/12, 2:08 PM
Ypsilon1
2/16/12, 2:14 PM
#2

Tack så mycket, opossums är fulla med överraskningar!

Lägger till en annan filmsnut som visar svansens position när en Opossum bygger bo.

Opossumen som syns i första video heter Pyjamas och är sonen till Mumin (den Opossum som jag haft äran att bo med, och som ses in filmsnutten nedan)

Leffe
2/16/12, 2:19 PM
#3

Man blir ju helt fascinerad av dem

[Jimmy.L]
2/16/12, 2:31 PM
#4

Väldigt intresant artikel och spännande djur.

Ypsilon1
2/16/12, 3:03 PM
#5

Jag kan bara hålla med er igen: de är spännande och fascinerande. Och kortsvansad Opossum blir allt vanligare i Sverige.

Det är värt att påpeka att Didelphis virginiana besrkivs som en marklevande art i expertlitteraturen, medan enligt JBVs artförteckning klassas de som trädlevande.

Gittan
2/16/12, 5:51 PM
#6

Tycker också om den här serien om Opossum.

Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld


Annons:
Ypsilon1
2/19/12, 7:52 AM
#7

#6 Kul att läsa, jag började oroa mig att det kanske blir för mycket Opossum :)

Upp till toppen
Annons: